Dione - vår nya lilla spanjorska!

 

För två veckor sedan satt den här tösen på flyget från Mallorca till Berlin med sin uppfödares man, och någon dag senare kom jag till Berlin för att hämta hem henne. Jag mötte henne där i deras Berlinhem och det tog sekunder och inte minuter innan hon klättrade på mig och spann! Så tillitsfull och mysig <3. Jag blev kär direkt!

Sen åkte även vi till flyget för att åka hem till Sverige och hon var superduktig. Verkade knappt ledsen eller orolig alls där inne i sin lilla väska, helt otroligt! Hon sa inte till förrän sista 10 minuterna i bilen innan vi kom hem, och det kan tänkas vara för att det var dags att gå på toa...

Första veckan hemma skulle hon bara vara för sig själv, med mig främst, inte tillsammans med de andra katterna så hon bodde i sovrummet. Vi ville också att kattungarna skulle hinna flytta ut innan och att vi skulle lära känna varandra lite innan det var dags att träffa nya bästisen Andira.

Hon tog allt med ro, och sov inom kort i sängen med mig. Men kom inte förrän det var säkert att våran bebis somnat. Små barn hade hon aldrig träffat förut och både bebisen och vår treåring tyckte hon var läskiga! Med de större barnen var det inga problem alls, och de föll även de direkt för henne eftersom hon är så otroligt kelig.

Sen flyttade kattungarna och några dagar senare var det dags att glänta på dörren, få utforska huset och träffa Andira. Nu la hon till en riktigt kaxig attityd mot Andira, som inte sa så värst mycket... I några dagar gick hon under namnet "Fräsan" för hon fräste hela tiden och var efter Andira och muckade ;). Var bara lite smått orolig för hur det skulle gå, men visste att eftersom Andira tog hennes kaxerier så lugnt och det inte var krig så skulle det nog bli lugnt med tiden. Dione tyckte nog först att hon skulle bestämma tror jag, och det kan ju diskuteras och tjatas om mycket, som en tonårsdotter med sin mamma typ ;). Nu sedan i helgen kan vi inte kalla henne för Fräsan längre, hon och Andira leker och jagar varann, nosar och tvättar varann och verkar tycka om varandra en hel del! Jätteroligt! Så jag tycker att isen smälte väldigt snabbt ändå :).

Hon är heller inte lika rädd för de små. Hon vill kanske ännu inte så gärna att de klappar henne, utan glider lite smidigt undan om de kommer för nära. Men fräsa åt dem eller springa och gömma sig gör hon inte. Snart får nog även de kela med henne skulle jag tro, för hon ääälskar ju att kelas med!

Vi är verkligen nöjda med vår nya lilla tjej. Vi tycker att hon har helt underbar personlighet och ett ballt utseende. Lite mera "vilt". Planen är ju att para henne med våran Elvis när hon vuxit till sig lite, nu är hon ju bara ungefär ett halvår gammal. Vi tror det kan vara en riktigt spännande kombination och de ska bli så spännande och roligt att para två egna katter!

Några fler bilder på Dione:

Alla dessa bilder har hennes uppfödare tagit, egna kommer så småningom!

 

Saknar de små trollen...

Idag har det gått en hel vecka sedan alla ungarna i chilikullen flyttade till sina nya hem. Va tomt det är när en kull flyttar, nästan FÖR tyst och lugnt... Äh, skojar lite, har ju fortfarande fyra egna ungar som lever rövare! Och de andra katterna så klart, som inte är såå värst mycket lugnare fast de är äldre. De är ju BENGALNINGAR ;). Fast ändå... Man saknar de där små tassarna och yrväderna. Vilken fin kull vi hade med chilikullen <3!

Så vart har de tagit vägen? Alla har faktiskt flyttat inom Stockholmsområdet den här gången (roligt för då är det lättare att få se dem igen! :) ), och för alla går det fint i sina nya hem, vilket man som uppfödare blir gladast av allt att få rapporter om! Två av killarna fick också flytta tillsammans. Dem var jag inte ett dugg orolig för. De skulle ju ha varandra när saknaden efter syskonen gjorde sig påmind... Men även de andra har tagit flytten fint. De har ju alla världens bästa hussar och mattar så klart! Bara Naga har varit liiite kinkig med maten. Kattmat vägrade han ju blankt hos oss också, men varför ska man äta det när man kan få BARF?? Ja, och VISSA sorters barf bara också... ;). Men det verkar faktiskt som alla ungarna blir helbarfare. Lite svårare få in våra stora katter här på det, vilket jag tycker är synd!

Nu ska jag nostalgitrippa lite med lite fler bilder på de små älsklingarna i chilikullen...

Chilikullen ca 1-2 månader

Halloj! 

Tiden rinner iväg med jul och nyår och ungar hemma och fullt ööös känner jag, så jag har ju inte riktigt hunnit med bloggen så ofta som jag hade önskat, eller så är datorn smått upptagen...

Tiden är lite lätt pressad även ikväll, så jag gör ett stort inlägg med bara massor av bilder nu, får skriva mer en annan dag!
Alla mår bra i alla fall ;)!